Gästblogg hos Lacinai

Idag gästbloggar jag med stolthet hos Antoni Lacinai - inspiratör, moderator, kommunikatör mm. Välkommen dit!

Nr 51. Godislöfte

K fyllde nyss 11 år. Han har haft godislöfte under ett par år. Han får en slant varje månad som uppmuntran. Eftersom jag ibland är en riktig godisråtta, frågade jag K hur man gör. "Man bara låter bli", sa han. Om K kan så kan väl jag, tänkte jag. Nu har det gått två månader sedan jag startade mitt nya godislöfte. Det går bra. Det finns vissa regler, enligt K. Man får äta godis på julafton, nyårsafton, påskafton, midsommarafton och sin egen födelsedag. Dessutom får man äta godis som ingår i en annan rätt på något sätt, t ex bilar på en tårta. Det är schyssta regler, tycker jag.

Vi pratar ju om hälsa. För mig finns det två aspekter på mitt godislöfte - en fysisk och en mental. Dels minskar jag mitt sockerintag, vilket känns toppen. Sötsuget försvinner av bara farten och min energinivå blir jämnare. Dels tränar jag min beslutsamhet. Varje gång en reflex säger att jag behöver lite choklad, så tränar jag på att tänka på något annat. Chokladreflexen börjar bli ganska sällsynt nu.

K sparar sina månadsslantar till olika roliga saker. Jag vet vad jag sparar till. Även om jag egentligen skulle kunna köpa den redan imorgon, så är den en bra motivationsfaktor för att fortsätta med godislöftet. Det kommer att ta två år innan den är ihopsparad. Två år utan godis. Det känns helt rimligt.

Hälsa handlar för mig om livsstil. Jag är inte så förtjust i förbud som skapar dåligt samvete. Hellre frivilliga löften och förändringar som gör mig glad och välmående på lång sikt. Dessutom är det ok att göra små avsteg ibland. Typ att äta lite choklad på sin födelsedag och lägga bilar på tårtan.

Resan mot ett starkare personligt varumärke fortsätter. Följ den här eller i gruppen Visa Ditt Rätta Jag på Facebook.