fredag 28 september 2012

Nr 30. Att korsa en fjärd.

Ibland bjuder livet på tydliga exempel. Vi var ett gäng som paddlade och tältade i skärgården över helgen. Vi fick fantastiska naturupplevelser som vanligt. Den här gången var det småregnigt och ganska blåsigt. Vågorna på Nämndöfjärden var inte alls gigantiska, men ändå ganska utmanande. Det blåste uppåt 10 meter per sekund och tidvis var det gott om vita gäss på vågorna.

När man korsar en fjärd i kajak är det bra att hålla ihop - särskilt när vågorna ger sig till känna. Någon kan slå runt och då gäller det att snabbt vara på plats med en kamraträddning, för att få upp kamraten ur vattnet som är för kallt att ligga i för länge. En sån situation kan skapa en hel del stress och är extra utmanande när vinden blåser. Man får inte heller paddla för nära varandra, av risk för att krocka med en annan kajak när någon våg tar kommandot över styrningen.

Vi försökte att paddla på rad över fjärden, åtminstone dom stunder när det inte var för blåsigt. Tanken är att en person på ytterkanten bestämmer takten, anpassat efter den långsammaste personen i gruppen. Det är lätt att titta åt sidan för att se att alla hänger med, att ingen tappar fart och kommer på efterkälken. Samtidigt ger det kraft att se raden av smidiga kajaker bredvid sig. Det blir som en mäktig farkost, sammansatt av flera olika delar. Gruppen blir också enklare för andra båtar att förhålla sig till, eftersom den är samlad.

Här blir det tydligt hur viktigt det är med både Vilja, Kunskap och Förmåga hos de olika individerna i kajakraden. Att kunna paddla långt och känna sig stadig i kajaken är en förutsättning för att överhuvudtaget korsa fjärden. Att kunna anpassa sin paddling till gruppens nivå är en förmåga som underlättar överfarten. Sen kommer den tredje pusselbiten - vilja. Hela samarbetet är beroende av att alla vill vara med och bidra till den gemensamma säkerheten. Om någon väljer att paddla iväg på egen hand faller säkerhetsfunktionen, gruppens fokus splittras och energi pyser ut.

Det är nyttigt att lära sig hur olika vi är som individer och hur vi själva agerar i situationer där vårt fokus behöver vara på topp. Vilken roll tar du i stressiga gruppsituationer? Väljer du att samarbeta eller vill du hellre köra solo? Har du förmågan att anpassa dig för gruppens bästa? Ser du till att du har den grundkunskap som behövs för uppgiften?

Vi hade en härlig helg. God trerättersmiddag under tarpen, fina luncher, överdådig frukost, småprat vid brasan, varma nätter i sovsäcken, fina friluftsäventyr, lärorika utmaningar. Och jag konstaterar att hela livet är en skola.

Resan mot ett starkare personligt varumärke fortsätter. Följ den här eller i gruppen Visa Ditt Rätta Jag på Facebook.